fredag 26 juni 2009

Trεee veckor tog det...


...innan tålamodet med Windows tog slut. I förrgår slutade plötsligt (mitt i användandet) styrplattan att fungera. Det gjorde den, ska jag erkänna, av och till under Ubuntu också. Batterierna var slut i BlueTooth-musen, så jag stängde ner datorn, och tänkte inte mycket mer på den saken. Igår visade det sig att problemet inte var temporärt - Styrplattan var lika död som i förrgår. BT-musen, nu med friska batterier, ville inte. Den slutliga lösningen, en USB-mus med sladd då? Nej, lika dött fortfarande. Och där dog även mitt Windows-förhållande för denna gång.
Fram tills nu hade jag stått ut med för varje dag minskande hårddiskutrymme, dagliga meddelanden om att något (aldrig specificerat! Skulle inte du, om din bil talade om för dig att den kommer att stanna om 1 km för att något fel har inträffat, vilja veta vad som blivit fel? Även om du inte är bilmekaniker?) gått på tok och att Windows kommer att startas om om 1 minut, ideliga meddelanden om att den ena eller andra servicen slutat svara, ständigt krashande flikar i IE8, vägrad åtkomst till filer - Det är ju ändå bara en Release Candidate. Men utan mus klarar man sig (till skillnad från i Linux) inte ett ögonblick i Windows.
Fram med min CloneZilla-backup (backup på båda hårddiskarna tar mindre plats än vad Windows 7 gör!) och kära gamla εee var tillbaks som sitt forna jag. Några MB uppdateringar jag missat under denna utflykt till Windows World senare, och datorn var uppdaterad.
Tack Microsoft, det var kul, men nej tack. Jag jämförde tidigare med att gå på bordell. Elakt. Liseberg kanske? Ja, ett par besök per säsong är kul och skoj, men att bosätta sig där? Nej.

lördag 6 juni 2009

Windows Sεeeven Rεeevisited

Så har jag äntligen(?) lyckats installera Windows 7 på min εee 900 - med en lite mindre hårdbantad installation (preset för vLite hämtade jag här, och aktiverade svenska) dök inte problemet vid förra försöket upp, utan installationen flöt på utan problem.
Första intrycken:
  • Bootar rätt snabbt - Min Linux-installation startar på ca 30 sekunder fram till login-prompt, och W7 är inte mycket långsammare. Sedan är skillnaden markant - LXDE (min Linux-desktop) tar bara ett par sekunder från det att jag loggat in, till den är uppe och användbar. Windows tar god tid på sig även efter inloggningsprompten är passerad.
  • Tar rejält med hårddiskutrymme! Min 4GB C-disk har bara 544 MB ledigt, och då har jag flyttat "program files" och dokument till D-disken. Något säger mig att jag kommer att vara helt utan utrymme inom en inte allt för avlägsen framtid. Dag 2 av användande hade de 544 lediga megabajten för övrigt krympt med 200. Fortsätter det i denna takt är W7s livslängd 3-4 dagar...
  • Snärtigt och följsamt. Google Chrome är rena raketen även i Windows också - ännu snabbare än i Linux.
  • Grafik-drivrutinerna i W7 hanterade inte grafiken korrekt. Drivisar fick hämtas hos Intel, och installeras i Vista-kompatibelt läge - sedan funkade 1024x600-upplösningen fint.
  • Funktionstangenterna fungerar inte - lär ska fungera det bara man installerar ASUS ACPI-drivisar.
Totalt sett är jag motvilligt imponerad av Windows 7 - Det är det bästa operativsystem som kommit från Redmond på mången god dag. Att det snurrar på som det gör på med dagens mått mätt synnerligen medioker hårdvara är inget annat än imponerande. Fast - hade W7 varit lika illa som Vista, hade nog Microsoft hamnat i en riktig förtroende-kris. Det finns helt enkelt inte utrymme för ett fiasko till.
Kort sagt - jag gillar verkligen det jag ser, men känner mig som om jag medvetet gått in på en bordell (a.k.a. "torsk") - Ögongodis, trevligt, rysch och pysch - men jag anar något lömskt under den polerade ytan, och att det finns ett pris att betala...

fredag 5 juni 2009

Åtεeerställ!


Jag har inte kunnat släppa tanken på att få testa Windows 7 på min εee. Då jag funnit det stört omöjligt att installera Windows på något annat än fasta "hårddiskar", beslutade jag mig för att riskera min trogna Linux-installation. Jag tog en backup på båda de inbyggda diskarna, totalt 20 GB, med CloneZilla, ett strålande enkelt och gratis backupverktyg. Backupen vägde in på ca 4 GB och rymdes med massor med plats över på mitt 16 GB SDHC-kort.
En Windows7-installation jag lättat upp med vLite (för att den slutliga installationen inte ska innehålla en massa saker jag aldrig kommer att använda) och lagt på en USB-hårddisk (jag följde denna guide) startades, och jag tog bort alla partitioner på båda diskarna, och formatterade dem i NTFS som en inledande del av Windows-installationen.
Allt tycktes gå bra, ända till slutfasen av installationen, men då klagades det plötsligt på att setup inte kunde hitta någon DLL den tyckte sig behöva, och tvingade mig till omstart av datorn, varpå setup startade igen, konstaterade att "Windows går inte att installera på denna hårdvara - starta om" och skulle säkert hålla på så fortfarande, om jag inte stängt av datorn. Antagligen hade jag varit lite överentusiastisk när jag använde vLite och tagit bort någon väsentlig del av operativet.
Hursomhelst - även om jag (lite okaraktäristiskt) använt CloneZilla för backup tidigare, har jag aldrig återställt någon backup - Det har liksom aldrig behövts. Men nu var det dags. Till min stora glädje var εee tillbaks på exakt det läge den befann sig i när jag tog backupen, och alla spår efter mitt åter igen misslyckade Windows-experiment bortblåsta. Rena tidsmaskinen, och oändligt mycket bättre än Windows "återställning" som aldrig lyckats lösa något problem på någon av hemmets Vista-maskiner. Puh - det var lite nervöst där ett tag, det måste jag tillstå. Å andra sidan vet jag nu att så länge jag har backup-filerna i behåll, tar det inte mer än 15 minuter att vara tillbaks i min trygga Linuxεee-värld, vad jag än får för mig att göra med εee.